Krissamhällets miljödebatt

Om expertkunskapens roll i offentlig deliberation

Författare

  • Mats Landqvist Södertörns högskola

DOI:

https://doi.org/10.52610/rhs.v15i59.175

Nyckelord:

deliberation, political practice, debate, genres

Abstract

I den här artikeln analyseras några miljödebatter i den svenska riksdagen under 90- och 00-talen, främst med avseende på hur deltagarna behandlar de ämnen som ingår i debatten. Utifrån ett antal dimensioner hos den moderna offentligheten analyseras diskussionens olika former. Politisk deliberation står i centrum för analysen, som fokuserar genredrag och genreväxlingar. Här diskuteras hur deliberationen påverkas av deltagarnas grad av sakkunskap i de frågor som debatteras och vilka behov det finns
av expertbidrag. De senares roll för politisk deliberation och beslutsfattande fokuseras och jämförs med politikernas språkstrategiska val i en diskussion om konflikten mellan välunderbyggda beslut och politisk prestige.

Författarbiografi

Mats Landqvist, Södertörns högskola

Mats Landqvist är lektor i svenska vid Södertörns högskola. Ett av hans forskningsintressen är dialog i institutionella miljöer.

Referenser

Aristoteles, K. & Alexander, G., On Rhetoric: A Theory of Civic Discourse: Oxford University Press, New York, 2007.

Ceccarelli, L. M. ”” Let Us (Not) Theorize the Spaces of Contention”.” Argumentation and advocacy: the journal of the American Forensic Association 42 (2005): 30-33. DOI: https://doi.org/10.1080/00028533.2005.11821637

Chambers, Simone, ”Rhetoric and the Public Sphere: Has Deliberative Democracy Abandoned Mass Democracy?” Political Theory 3 (2009): 323–350. Svensk översättning: ”Retoriken och offentligheten. Har den deliberativa demokratin övergett massdemokratin?”, Rhetorica Scandinavica 59 (2011), s 16-30. DOI: https://doi.org/10.1177/0090591709332336

Chaput, M. & Campos, M. N. ”A Pragma-Dialectical Analysis of Political Argumentation.” In Proceedings of the Sixth Conference of the International Society for the Study of Argumentation. Sicsat 2007, edited by J Frans H. van Eemeren, Anthony Blair, Charles A. Willard, Bart Garssen Amsterdam: International Center for the Study of Argumentation, 2007.

Condit, C. M. ”The Functions of Epideictic: The Boston Massacre Orations as Exemplar.” Communication Quarterly 33, no. 4 (1985): 284-298. DOI: https://doi.org/10.1080/01463378509369608

Dahlgren, P. ”The Internet, Public Spheres, and Political Communication: Dispersion and Deliberation.” Political Communication 22, no. 2 (2005): 147-162. DOI: https://doi.org/10.1080/10584600590933160

Dryzek, J. S. Deliberative Democracy and Beyond: Liberals, Critics, Contestations: Oxford University Press, USA, 2002. DOI: https://doi.org/10.1093/019925043X.001.0001

Habermas, Jürgen, Borgerlig offentlighet. Kategorien ”privat” och ”offentlig” i det moderna samhället. Lund: Arkiv Förlag. 1962/1984.

Hellspong, L. ”Den demokratiska dialogen. Om förhållandet mellan talarkonst och folkstyre i ljuset av några retoriska begrepp.” Rhetorica Scandinavica 12 (1999), s18–42.

Hellspong, L. ”Offentligheten som retorisk arena.” Folkmålsstudier 48 (2010).

Jørgensen, Charlotte, Kock, Christian & Rørbech, Lone. Retorik der flytter stemmer. Hvordan man overbeviser i offentlig debat. Ödåkra: Retorikforlaget, 2011 [1994]. DOI: https://doi.org/10.52610/QCUS5502

Kjeldsen, J. E. ”Retoriske omstændigheder: Retorikken i en fragmenteret, foranderlig og kompleks verden.” Rhetorica Scandinavica 48 (2009): 42-63.

Landqvist, M. ”Förhandlares Kommunikativa Kompetens.” Örebro universitet, Humanistiska instituitonen, 2006.

Lyne, J. ”Science Controversy, Common Sense, and the Third Culture.” Argumentation and advocacy: the journal of the American Forensic Association 42 (2005): 38-42. DOI: https://doi.org/10.1080/00028533.2005.11821639

Miller, C. R. ”Genre as Social Action.” Quarterly journal of speech 70, no. 2 (1984): 151-67. Norsk översättning: ”Genre som sosial handling”Rhetorica Scandinavica 18 (2001): 17-35 DOI: https://doi.org/10.1080/00335638409383686

Miller, C. R. ”The Presumptions of Expertise: The Role of Ethos in Risk Analysis.” Configurations 11, no. 2 (2004): 163-202. DOI: https://doi.org/10.1353/con.2004.0022

Miller, C. R. ”Risk, Controversy, and Rhetoric: Response to Goodnight.” Argumentation and advocacy: the journal of the American Forensic Association 42 (2005): 34-37. DOI: https://doi.org/10.1080/00028533.2005.11821638

Mral, B. ”“Gerade wir Deutschen wissen, was Solidarität vermag”, Tsunamikrisen som epideiktisk situation.” Rhetorica Scandinavica 46 (2008): 36-55.

Nygård, M. & Pajaaste, K. ”Retorik som det möjligas konst.” Rhetorica Scandinavica 19 (2001): 21–37.

Reboul, A, och J. Moeschler, ”Pragmatique du discours: Dix ans après.” Studia Universitatis Babes-Bolyai-Philologia, no. 4 (2009): 5-33.

Räihä, Helge, Lärares Dilemman. Örebro universitet, humanistiska institutionen, 2008.

Sigrell, Anders, Att övertyga mellan raderna. En retorisk studie om underförståddheter i modern politisk argumentation. Åstorp, Retorikförlaget, 2001. DOI: https://doi.org/10.52610/XUUY4379

Van Leeuwen, Theo, ”Legitimation in Discourse and Communication.” Discourse & Communication 1, no. 1 (2007): 91–112. DOI: https://doi.org/10.1177/1750481307071986

##submission.downloads##

Publicerad

2025-12-11

Referera så här

Landqvist, M. (2025). Krissamhällets miljödebatt: Om expertkunskapens roll i offentlig deliberation. Rhetorica Scandinavica, 15(59), 69–82. https://doi.org/10.52610/rhs.v15i59.175