Det slutna rummets offentlighet

Om epideiktisk frimurarretorik

Författare

  • Marcus Willén Uppsala Universitet

DOI:

https://doi.org/10.52610/rhs.v16i62.148

Nyckelord:

epideictic oratory, genus demonstrativum, freemasonry, enlightenment, Sweden

Abstract

I denna artikel analyseras ett minnestal hållet år 1793 inom Svenska Frimurare Orden, ett tal som framförs i en socialt sett sluten miljö med rikets högsta makthavare närvarande. I talet hyllar Gustaf Adolf Reuterholm den mördade Gustaf III, bortgångna frimurarbröder liksom den omyndige Gustaf IV Adolf. Detta ställer stora krav på anpassning av det epideiktiska talets retoriska strategier. Vilka konsekvenser får en talsituation med tre olika hyllningsobjekt för talets form och innehåll, särskilt när talaren dessutom eftersträvar att legitimera sin egen maktställning?

Författarbiografi

Marcus Willén, Uppsala Universitet

Marcus Willén är postdoktor vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala Universitet, där han arbetar med projektet Odödlighetens tempel. Moral, mystik och maskulinitet inom Svenska Frimurare Orden 1735-1796.

Referenser

Alm, Mikael. Kungsord i elfte timmen. Språk och självbild i det gustavianska enväldets legitimitetskamp 1772-1809. Diss. Stockholm, Atlantis, 2002.

Anderberg, Göran: “Reuterholm – vännen på gott och ont”, Hertig Carl och det svenska frimureriet, red. Dan Eklund, Sten Svensson och Hans Berg, 298-331. Uppsala: Svenska Frimurare Orden, 2010.

Beale, Walter H. “Rhetorical performative discourse: A new theory of epideictic”, Philosophy and Rhetoric 4 (1978), 221-246.

Barber, Malcolm. Det nya ridderskapet. Tempelherreordens historia [The New Knighthood. A history of the Order of the Temple. Cambridge: Cambridge University Press, 1994]. Övers. Joachim Retlaff. Stockholm: B. Östlings bokförlag, Symposion, 1996.

Carter, Michael F. “The Ritual Function of Epideictic Rhetoric: The Case of Socrates’ Funeral Oration”, Rhetorica 3 (1991), 209-232. DOI: https://doi.org/10.1525/rh.1991.9.3.209

Chrispinsson, John. G. A. Reuterholm. Den gråtande diktatorn. Stockholm: Prisma, 2008.

Curtius, Ernst. Europäisches Literatur und Lateinisches Mittelalter. Bern: Francke 1948.

Habermas, Jürgen. Borgerlig offentlighet. Kategorierna “privat” och “offentligt” i det moderna samhället [Strukturwandel der Öffentlichkeit. Untersuchungen zu einer Kategorie der bürgerlichen Gesellschaft. (Luchterhand, Neuwied 1962) 4 uppl., övers. Joachim Retzlaff. Lund: Arkiv, 2003.

Hall Jamieson, Kathleen & Karlyn Kohrs Campbell. “Rhetorical Hybrids: Fusions of Generic Elements”, Quarterly Journal of Speech 68 (1982), 146-157. DOI: https://doi.org/10.1080/00335638209383600

Hillman, Rolf: Gustaviansk retorik. Stilstudier i Svenska akademiens med stora priset belönade äreminnen 1786-1803. Diss. Stockholm: Svenska bokförlaget 1962.

Jacob, Margaret C. Living the Enlightenment. Freemasonry and Politics in Eighteenth-Century Europe. Oxford: Oxford University Press, 1991.

Lekeby, Kjell (red.). Gustaviansk mystik. Alkemister, kabbalister, magiker, andeskådare och skattgrävare i den esoteriska kretsen kring G. A. Reuterholm, hertig Carl och hertiginnan Charlotta 1776-1803. Sala/Södertälje: Vertigo, 2010.

Lindqvist, Janne. Dygdens förvandlingar. Begreppet dygd i tillfällestryck till handelsmän före 1780. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 38. Diss. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2002.

Lönnroth, Erik. ”Gustaf Adolf Reuterholm. Minnesteckning av herr Lönnroth”, Svenska Akademiens handlingar från år 1986, 30. Stockholm: Svenska Akademien, 2001, 43-56.

Matrickell och förteckning på storcapitlet i Stockholm, samtelige herrar, riddare och ledamöter år 1785, nr 161.3, Svenska Frimurare Ordens arkiv, Stockholm.

Miecznikowski Sheard, Cynthia. “The Public Value of Epideictic Rhetoric”, College English 7 (1996), 765-794. DOI: https://doi.org/10.58680/ce19969019

Matuschek, Stefan. “Epideitktische Beredsamkeit”, i Historisches Wörterbuch der Rhetorik, red. Gert Ueding, band 2. Tübingen: Max Niemeyer Verlag 1994, 1258-1267.

Nylund, Martin. G. A. Reuterholm under förmyndartiden 1792-1796. Diss. Uppsala: Appelbergs boktryckeri, 1917.

Reuterholm, Gustav Adolf. Tal hållit inför hans kongl. maj:t samt hans kongl. höghet hertigen af Södermanland, i Stora Frimurare Logen på Riddarholmen den martii 1793 […]. Stockholm: Kungliga tryckeriet, 1793.

Ridderstad, Per S. ”Vad är tillfällesdiktning? En kort översikt”, Personhistorisk tidskrift 3 (1980), 25-41.

Skimmel, Michael S.; Hearn, Jeff ; Connell R. W. (red.). Handbook of Studies on Men & Masculinities. Thousand Oaks, CA: Sage Publications, 2005.

Stenberg, Göran. Döden dikterar. En studie av likpredikningar och gravtal från 1600- och 1700-talen. Diss. Stockholm: Atlantis, 1998.

Storm Villadsen, Lisa, ”Kan man undskylde fortidens feljtrin?”, Rhetorica Scandinavica [temanumer: epideiktisk retorik], 36 (2005), 65-77.

Söderlind, Solfrid (red.). Gustav Adolf Reuterholm och den gustavianska porträttkonsten. Nationalmuseutställningskatalog 542. Stockholm: Nationalmuseum, 1991.

Tarkiainen, Kari. “Gustav Adolf Reuterholm”, Svenskt Biografiskt Lexikon, häfte 146, 43-47. Stockholm: Svenskt Biografiskt Lexikon, 1998.

Too, Yun Lee. “Epideictic genre”, i Encyclopedia of Rhetoric, red. Thomas O. Sloane, 251-257. Oxford: Oxford University Press, 2001.

von Vegesack, Thomas. Smak för frihet. Opinionsbildningen i Sverige 1755-1850, Stockholm: Natur och kultur, 1995.

Österberg, Eva. “Vännerna och jaget. Att bli individ tillsammans med andra”, i Förmoderna livshållningar. Dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen, red. Marie Lindstedt Cronberg & Catharina Stenqvist, 50-72. Lund: Nordic Academic Press, 2008.

##submission.downloads##

Publicerad

2013-01-23

Referera så här

Willén, M. (2013). Det slutna rummets offentlighet: Om epideiktisk frimurarretorik. Rhetorica Scandinavica, 16(62), 75–90. https://doi.org/10.52610/rhs.v16i62.148